Thursday, March 15, 2007

Lasse regjerar!


10 gode vers av Lars Winnerbäck:

1. Dom sista drømmarna
Linnea höll för hårt på sin moral
varje dag ett samvetskval
du blir så ensam när du drömmer grandiost
du blir så hånad, bränd och blåst

2. Söndermarken
Jag kan inte återvända, ett brottsplats måste vila
flyktbilen är dumpad, stålarna är rena
nu bygger vi ett nytt hem, startar upp och börjar om
Söndermarken jagar mig, men jag är inte där


3. Kom
Det finns ett ord för vad jag lider av, men jag har glömt det nu
Det där att komma på för sent vad man borde sagt, och
Du vet hur det känns, det vet väl jag, jag har kännt dig, jag är van
Jag borde sagt igår, vad jag kom på härom dan

4. Faller
Jag säljer inget längre, stängt butiken
Jag gör mig inte arg på nån reklam
Tavlan är en fläck med vacker ram
Jag ger upp, jag orkar inte bli besviken
Som du sa
Det är dags att dra

5. Över gränsen
Jag blev så trött på den heta sommarn'
trött på att aldrig stå pall
trött på clownerna i TV
trött på inget, trött på allt
Hjärter Dam, här får man krafterna igen
snart kan jag ta mig ut på isen, men inte än

6. En svår og jobbig grej
Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick.
Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick.
Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv;
som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv.

7. Lovesong
Jag stängde aldrig nånsin några dörrar
Jag bara gick ut
Och du fråga och jag svara
Det är klart att jag saknar en dag som förut

8. Åt samma håll
I februari var det bottenfryst i Mälaren
Götgatan var grå och kall av seklets värsta vinter
Det var tungt att gå
Stockholm verkade full av långa svarta labyrinter
Jag var virrig och trött, jag var sliten och nött
Allting runt omkring mig gick i ultrarapid
Jag hade inga veckor, inga dar
Bara en röra av en massa tid
Jag ville hitta en bra paroll
Nånting att tro på, nåt som tog mig upp en bit över noll
Hon mötte mig med sitt leende
Hon sa: Ta min hand, jag följer dig
Vi ska åt samma håll

9. Nån annan
Vad är det som gör att man säger saker, man säger saker man inte förstår
där vi gick på berg som högar av löv med långa jackor och längre hår
Och vad är det som gör att man glömmer saker
Man glömmer att man trivs med livet ibland
När vi flydde från sanning, tid och besvär
för att ta måsten i andra hand
Och allt som vi sa då
Tänk att man kunde säga så
Vi snackade skit om alla vi kunde klandra
för att komma på att vi bara hade varandra
Det kunde varit några andra
Men det var vi

10. Jag är hos dig igen
Och som du kanske redan sett, första snön kom inatt
Nu flyttar vi med fåglarna som trotsar Atlanten
Har du hittat rätt? Kan du höra ditt skratt?
Kan du leva vid en brant, med ena foten över kanten

3 comments:

Joakim said...

När du står på toppen och tittar ner
Och det är ljust vart än du ser
När du har vunnit
Kom ihåg mig då

Joakim said...

När du står ensam kvar på tå
När ytan inte går att nå
När du träffat botten
Kom ihåg mig då

Marte Makronelle said...

Du säger "Det har varit rätt så tomt här. Det är verkligen skönt att se dig"."Jag kan bära väskan, ge den till mig" Och du betalar taxin och jag kan bara hänga med. Och jag tittar ut i fönstret och drar nåt skämt
Om hur det är..